Voxnan är en skogsälv i Hälsingland med källflöden i Härjedalen, rinner upp i området strax sydöst om Sveg, vid Siksjön. Älven är ett biflöde till Ljusnan, den övre delen av älven är landskapets längsta outbyggda älvsträcka. Älven innehåller ett stort antal forsar och strömsträckor, Hylströmmen (fallhöjd på ca. 23 m) är landskapets största vattenfall. Voxnan är variationsrik med många strömmar och lugnt flytande sträckor. I älvens övre del rinner ån i ett naturvårdsområde, detta sträcker sig från Rullbo ner till Måndagsfallet i Homna. I naturvårdsområdet ingår förutom själva älven också en tio meter bred strandzon på var sida om älven. Tack vare regelbundna översvämningar så återfinns en ovanligt artrik flora med flera hotade och sällsynta arter på stränderna. I älven finns även utter och ett litet bestånd av flodpärlmusslor. Övre Voxnan flyter i Voxnadalen, en 120 km lång dal på gränsen mellan Dalarna och Hälsingland, längs östra gränsen mot Orsa Finnmark. På sin färd ner mot Ljusnan flyter älven genom byarna Voxna, Edsbyn, Ovanåker och Alfta för att mynna ut i älven Ljusnan strax söder om Bollnäs. Många strömsträckor i älven har restaurerats efter flottningsperioden. Återställande av lekplatser och andra biotopvårdande insatser har pågått sedan 1993. Gädda och abborre återfinns längs hela ån, men håller mest till i sjöarna och selen. Även sik kan fångas, vanligast i sjöarna i norr. Harr och öring förekommer i hela ån men harrfisket är bäst i de södra delarna och öringfisket är bäst i de norra delarna. Även ål förekommer i älven. Några fiskbara biflöden; Björnån, Håvaån, Jättån, Loån, Svartån, Västerhåcklan (Västerhocklan), dessa vatten håller bestånd av öring och i några av dem finns också bestånd av harr. Fiskesträckor: Sträckan från Mjösjön till
Hylen Finnmarkens FVO
|
|
(c) Cinclus C
2007